Esperanto | Fraser - Personligt | SMS- och webbspråk

SMS- och webbspråk - Förkortningar

Theo như tôi hiểu
KMK (kiel mi komprenas)
Användas efter att du förklarat något ur din synvinkel
Tuổi, giới tính, nơi ở?
ASL? (aĝo, sekso, loko)
Används i chattmeddelanden för att ta reda på en persons ålder, kön och bostadsort
Ngay lúc này
NMM (nunmomente)
Används för att signalera just nu
Tôi sẽ quay lại trong chốc lát
RPM (returne pli malfrue)
Används när du behöver lämna en chattkonversation en stund
Gặp lại sau nhé!
ĜR (ĝis revido)
Används för att säga hej då
Bạn không tin nổi đâu
KAN (kredu aŭ ne)
Används efter att du nämnt något förvånande
Tôi sẽ quay lại ngay
RPM (returne pli malfrue)
Används när du behöver lämna en chattkonversation en stund
Tự mang đồ uống
KPB (kunportu propran bieron)
Används på en festinbjudan för att folk ska förstå att ta med sig egen alkohol
Chào bạn
ĜR (ĝis revido)
Används för att säga hej då
Hẹn gặp lại sau nhé
ĜR (ĝis revido)
Används för att säga hej då
Chúng ta có quen nhau không?
ĈMKV (ĉu mi konas vin?)
Används när du inte vet vem det är som chattat med dig
Kết thúc tin nhắn
FDM (fino de mesaĝo)
Används som automatiskt svar då ett samtal eller ett SMS slutar
Nói cho bạn biết
PVI (por via informo)
Används för att säga åt någon något som är specifikt riktat till dem eller för att inflika till någons förutfattade åsikt
Tôi phải đi đây
MDF (mi devas foriri)
Används när något plötsligt dyker upp och du måste lämna datorn
Theo tôi
EMO (en mia opinio)
Används för att framföra en personlig åsikt
Theo như ý kiến của tôi
EMHO (en mia humila opinio)
Används för att framföra en personlig åsikt
Tôi chịu ơn bạn
VŜAV (vi ŝuldas al vi)
Används när någon gjort något för dig och du vill meddela dem att du är skyldig dem en tjänst
Đùa thôi
E/Ŝ (estas ŝerco)
Används då du skämtat på ett tvetydigt sätt och man inte vet om du är seriös eller inte
Nói chuyện sau nhé
Poste
Används som hej då eller när du för tillfället inte har möjlighet att göra något men kommer att ha det senare
Cười thành tiếng
LOL (laughing out loud)
Används som reaktion när du tycker att något är roligt
Để tâm vào việc của bạn đi
ALPA (atentu la proprajn aferojn)
Används när du vill hålla något privat
Không phải lúc này
NN (ne nun)
Används när du inte har möjlighet att direkt göra något
Cần thảo luận
AAD (alvoko al diskutado)
Används när du vill prata med någon om något
Nhắn lại nhé
TB (teksto reen)
Används i slutet av ett SMS då du vill ha ett svar
Nói thật là
Honeste
Används för att förklara eller förtydliga din personliga åsikt gällande ett visst ämne
Cảm ơn trước nhé
AD (Antaŭdankaon)
Används för att tacka någon innan de har hjälpt dig
Cảm ơn
DK (Dankon)
Används för att tacka någon
Nói chuyện sau nhé
PKVP (parolu kun vi poste)
Används för att säga hej då
Gửi bạn
PV (por vi)
Används då du vill skicka något till en viss person