Vietnamesiska | Fraser - Personligt | SMS- och webbspråk

SMS- och webbspråk - Förkortningar

KMK (kiel mi komprenas)
Theo như tôi hiểu
Användas efter att du förklarat något ur din synvinkel
ASL? (aĝo, sekso, loko)
Tuổi, giới tính, nơi ở?
Används i chattmeddelanden för att ta reda på en persons ålder, kön och bostadsort
NMM (nunmomente)
Ngay lúc này
Används för att signalera just nu
RPM (returne pli malfrue)
Tôi sẽ quay lại trong chốc lát
Används när du behöver lämna en chattkonversation en stund
ĜR (ĝis revido)
Gặp lại sau nhé!
Används för att säga hej då
KAN (kredu aŭ ne)
Bạn không tin nổi đâu
Används efter att du nämnt något förvånande
RPM (returne pli malfrue)
Tôi sẽ quay lại ngay
Används när du behöver lämna en chattkonversation en stund
KPB (kunportu propran bieron)
Tự mang đồ uống
Används på en festinbjudan för att folk ska förstå att ta med sig egen alkohol
ĜR (ĝis revido)
Chào bạn
Används för att säga hej då
ĜR (ĝis revido)
Hẹn gặp lại sau nhé
Används för att säga hej då
ĈMKV (ĉu mi konas vin?)
Chúng ta có quen nhau không?
Används när du inte vet vem det är som chattat med dig
FDM (fino de mesaĝo)
Kết thúc tin nhắn
Används som automatiskt svar då ett samtal eller ett SMS slutar
PVI (por via informo)
Nói cho bạn biết
Används för att säga åt någon något som är specifikt riktat till dem eller för att inflika till någons förutfattade åsikt
MDF (mi devas foriri)
Tôi phải đi đây
Används när något plötsligt dyker upp och du måste lämna datorn
EMO (en mia opinio)
Theo tôi
Används för att framföra en personlig åsikt
EMHO (en mia humila opinio)
Theo như ý kiến của tôi
Används för att framföra en personlig åsikt
VŜAV (vi ŝuldas al vi)
Tôi chịu ơn bạn
Används när någon gjort något för dig och du vill meddela dem att du är skyldig dem en tjänst
E/Ŝ (estas ŝerco)
Đùa thôi
Används då du skämtat på ett tvetydigt sätt och man inte vet om du är seriös eller inte
Poste
Nói chuyện sau nhé
Används som hej då eller när du för tillfället inte har möjlighet att göra något men kommer att ha det senare
LOL (laughing out loud)
Cười thành tiếng
Används som reaktion när du tycker att något är roligt
ALPA (atentu la proprajn aferojn)
Để tâm vào việc của bạn đi
Används när du vill hålla något privat
NN (ne nun)
Không phải lúc này
Används när du inte har möjlighet att direkt göra något
AAD (alvoko al diskutado)
Cần thảo luận
Används när du vill prata med någon om något
TB (teksto reen)
Nhắn lại nhé
Används i slutet av ett SMS då du vill ha ett svar
Honeste
Nói thật là
Används för att förklara eller förtydliga din personliga åsikt gällande ett visst ämne
AD (Antaŭdankaon)
Cảm ơn trước nhé
Används för att tacka någon innan de har hjälpt dig
DK (Dankon)
Cảm ơn
Används för att tacka någon
PKVP (parolu kun vi poste)
Nói chuyện sau nhé
Används för att säga hej då
PV (por vi)
Gửi bạn
Används då du vill skicka något till en viss person