Räkneord

Självklart skiljer sig också räkneord mellan olika språk, och gällande engelskan finns det flera fallgropar att se upp för.

Bland annat så är det mycket viktigt att veta att det finns två olika skalor för att namnsätta mycket stora tal - den korta skalan respektive den långa skalan.

I Amerika och numera också England används den korta skalan som utgår från 10 upphöjt till 0, 3, 6, 9, 12, 15 etc. det vill säga jämna exponenter som är multipler av 3. Den långa skalan däremot, utgår från 1 000 000 upphöjt till 0, 0,5, 1, 1,5 och så vidare. Därför är det viktigt att vara medveten om vilken skala som används beträffande stora siffror.

  Korta skalan (USA/England) Långa skalan (europeisk)
Siffervärde Tiopotens Namn Miljonpotens Namn
1 100 one 1 000 0000,0 ett
1 000 103 thousand 1 000 0000,5 tusen
1 000 000 106 million 1 000 0001,0 miljon
1 000 000 000 109 billion 1 000 0001,5 miljard
1 000 000 000 000 1012 trillion 1 000 0002,0 biljon
1 000 000 000 000 000 1015 quadrillion 1 000 0002,5 biljard
1 000 000 000 000 000 000 1018 quintillion 1 000 0003,0 triljon
1 000 000 000 000 000 000 000 1021 sextillion 1 000 0003,5 triljard
1 000 000 000 000 000 000 000 000 1024 septillion 1 000 0004,0 kvadriljon

Punkt eller kommatecken?

Detta kan vara klurigt och är ett vanligt fel som vi svenskar gör eftersom vi använder kommatecken som decimalavskiljare. I Amerika används punkt som decimalavskiljare, medan kommatecknet används för att dela upp stora tal i siffergrupper om tre och tre.

Talet noll

Talet noll uttalas nought i brittisk engelska och zero i Amerika, medan nollan slopas i decimaltal: 0,3 blir helt enkelt point three. Somliga undantag finns dock, t.ex. vid avläsning av mätinstrument används alltid zero, och vid uppläsning av en rad siffror (t.ex. ett telefonnummer) används ofta oh. När det gäller sport används både nil och speciellt för tennis är att ordet love används.

Bråktal

På engelska uttalas bråktal på samma sätt som i svenskan: 1/5 är one fifth, 2/3 blir two thirds. Däremot säger man sällan a fourth utan a quarter, och större bråktal utläses siffa för siffra: 58/388 är fifty-eight over three-eight-eight.

Ordningstal

Ordningstal bildas genom att lägga till th till motsvarande grundtal. Dock finns det fyra undantag: vid siffrorna one, two, three and five, och alla ordningstal som slutar på dessa fyra får samma oregelbundna form.

Övriga ordningstal kan även skrivas som 4th, 6th, 7th, 8th, 9th, 10th, 11th, 100th, 297th osv. Undantag till detta är att eight mister sitt tth tillfogas, nine mister sitt e, twelve får sitt ve utbytt mot f och alla jämna tiotal från och med twenty får sitt y utbytt mot ie, och detta gäller givetvis även vid högre tal som slutar på något av dessa nu nämnda. Alla ordningstal har bestämd artikel utom vid datum.